Svensk press gillar Super 8

super 8

Moviezine.se ger det betyg 4 av 5 och skriver bla
Det är extremt tillfredställande och uppskattat att man satsat på ett mer gammeldags äventyr som faktiskt har ett riktigt fint och stundtals gripande drama i centrum, även om alienmonstret får sin chans att skina också. Tonåringar uppväxta med högljutt skräp som "Transformers" kan möjligtvis uppfatta det som långsamt och missa tjusningen. Men för alla som är ute efter en rolig, spännande och lite sorgsen film är det här sommarens måste.

Aftonbladet ger den också betyg 4.

Expressen ger betyg 4 och skriver:
Super 8 är en typ av film man instinktivt älskar. Jag tror att det beror på att den talar direkt till ens hjärta, på den plats där barndomsfilmerna har en särskild plats. I alla fall om man är uppvuxen under 1980-talet, då växa-upp-äventyren hette saker som ”E.T”, ”The goonies” och ”Stand by me”.
Det är uppenbart att dessa filmer i alla fall tillhör J.J Abrams favoriter. Som i en rak linje från den tidens varma, humoristiska, välgjorda filmer har han nu gjort något som måhända inte är lika originellt som hans fenomenala tv-serie ”Lost”, men som ändå är en fantastiskt fin film, som hyllar filmskapande och kreativ leklusta. Och innehåller en mystiskt skräckinjagande varelse.

GP ger filmen betyg 3

Dialogen är välskriven, tids- och miljöskildringarna är på kornet ner i minsta detalj, spelet från Fanning, Joel Courtney, som porträtterar filmens egentliga huvudperson Joe, och Kyle Chandler, som spelar Joes ensamstående pappa (mamman är död) håller hög klass.

Sedan blir filmen en halvmärklig genremix som inte håller hela vägen. I Stand by me räckte sökandet efter en döing mer än väl för att hålla intresset uppe. Abrams drar på med allt han har, och lite till, helt i onödan.

Abrams har tidigare regisserat några avsnitt i tv-serien Lost. Det märks. Men det märks ännu tydligare att filmen producerats av Steven Spielberg. I Super 8 finns inslag lånade från mer eller mindre alla filmer Spielberg varit inblandad i, inklusive The Goonies – Dödskallegänget (1985), som detta är ett slags uppdatering av.

Spielbergskt sentimentalt blir det på slutet, däremot hyllas inte de traditionella amerikanska familjeidealen i tårdrypande scener.

Handlingens oväntade vändningar finns det ingen anledning att gå in på i en recension, men jag rekommenderar alla att sitta kvar under eftertexterna då Charles Kaznyks film i filmen visas och flera pusselbitar faller på plats.




Skall du kolla in Super 8?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback