Film: Winter´s Bone - Betyg * * *

winters bone

bacardi ikonbacardi ikonbacardi ikon

Drama | Mystery | Thriller

Jennifer Lawrence     ...     Ree
Isaiah Stone             Sonny
Ashlee Thompson     ...     Ashlee
Valerie Richards     ...     Connie

Handling: 17-åriga Ree Dolly bor med sin familj i ett nedgånget hus i bergstrakterna kring Ozark i centrala USA. Det är fattiga, laglösa trakter, och de flesta lever på knarkhandel. Ree tar ensam hand om sin sinnessjuka mamma och sina två småbröder när hon måste ge sig ut på jakt efter sin försvunne far. Men hur finner man svar när alla vägrar att prata?

Vi kan börja med att denna filmen är otroligt kritikerrosad och vunnit ett gäng filmpriser samt fått många nomineringar, bla dessa Oscars: Nominerad till Manlig biroll (John Hawkes)
Nominerad till Kvinnlig huvudroll (Jennifer Lawrence). Nominerad till Film (Anne Rosellini, Alix Madigan-Yorkin). Nominerad till Manus, tidigare publicerat (Debra Granik, Anne Rossellini).

Det säger en del. Att den är bra, många kritiker gillar den. Och som i många fall, detta är ingen publikfriande film, utan tvärt om, det är mörkt, dystert och lågmält.

Handlingen är baserad på en känd bok, har inte läst den, men känns som de har fått till ett bra manus. Handlingen och vad som kommer hända är intressant, för det händer en del oväntade saker.

Samtliga skådespelare är otroligt övertygande i sina roller, man tror verkligen på allt som händer. Jennifer Lawrence som har huvudrollen är värd alla sina nomineringar och vinster.

Filmen utspelar sig i en kall, dyster, grå och fattig lantlig miljö. Så hela filmen går i gråa färger. Självklart passar detta väldigt väl in på själva handlingen, som även den är dyster. Så långt ifrån feel-good film man kan komma. Man kan genmföra färgskalan och känslan med Vägen/The Road som också var väldigt dyster.

Både skådespeleri och filmning är av hög klass. Och många tycker nog detta är ett "mästerverk". Men riktigt så bra är den inte. Att stämningen är av den mörka skalan är ju själva grejen med filmen. Det skall kännas relalistiskt. Det skall beskriva lite lätt sjuka människor. Mycket av medmänsklighet finns inte, den lilla vänlighet som finns hittar man hos deras grannar samt hos brodern till Ree:s far.

Problemet med filmen är att det går väldigt långsamt. Det händer inte speciellt mycket. Man tror och hoppas - snart drar det igång. Det gör den aldrig. Det blir inte speciellt mycket känslor heller, allt ligger nedgrävt i vinterkylan.

Men gillar du lite dystrare filmer, och drama filmer som går långsamt fram, så som Vägen/The Road och Gränslandet/Limbo är detta nog en film för dig. Om inte - hoppa över.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback