Lena Philipsson Bloggen

Lena Philipsson har tillsammans med maken Per Holknekt, grundare av klädmärket Odd Molly, designat årets Rosa Band. Det säljs till förmån för kampen mot bröstcancer och intäkterna går till Cancerfonden.
På torsdagen gästade paret Malou von Sivers i "Efter Tio". Där berättade de bland annat om hur det har varit att jobba ihop för första gången.
- Det har gått väldigt bra, eller hur? säger Lena.
- Det var ju en skön upptäckt! Jo, men det gick bra, skrattar Per.

"Känns attraherande"

De båda pratade också ovanligt öppet om sitt privatliv, något Lena Philipsson inte brukar göra. De beskrev bland annat hur det kändes när de träffades - och hur det klickade direkt.
- Ja, verkligen! Det vågade vi inte uttala då mellan oss, men så här i retrospektiv så har vi ju vågat berätta om vad som skedde, säger Per.
Lena:
- Man känner ganska snabbt om det finns någon karisma som intresserar en när man träffar en person. Och jag kände att honom kan jag tänka mig att krama. Jag såg en person som kändes varm och en karisma som tilltalar, som känns attraherande.

"Lättare när man var yngre"

De berättade också om hur lika de båda är:
- Båda har gått fyra år teknisk, spelat bordtennis - och jag har också sytt mina egna kläder, säger Per och skrattar.
- Finns otroligt mycket fler likheter än vad man tror. Också i sättet att tänka, säger Lena.
De träffades vid en mogen ålder - något som de beskriver både som fördel och nackdel.
- Det finns ju alltid nya misstag att begå, men förhoppningsvis är man klokare, skojar Lena.
Per:
- Man har ju funnit en tydligare bild av sig själv. Och det är också en nackdel. Det är ju två ganska välskulpterade personligheter. Då är det väldigt svårt att anpassa sig, något som kanske går lättare när man är yngre.

Tiodagars möhippa

Utöver sin scenshow på Cirkus är Lena Philipsson aktuell i TV4-programmet "Så mycket bättre", som drar i gång på lördag.
- Jag säger att det var som en tiodagars möhippa. Otroligt fullmatade dagar där man gick från aktivitet till aktivitet hela tiden. Nu i efterhand undrar man lite: "Vad sa jag egentligen?"