Lena Philipsson Bloggen

 

Betyg 4 av 5

Efter 25 år i branschen firar Lena Philipsson sig själv på det enda sätt hon kan.
Med dunder och brak.
Med en häftig show fylld med hits och humor.

Hon slog ju igenom just så - med dunder och brak, i hemsydd kavaj i den Melodifestival som faktiskt hölls på Cirkus. Med "Kärleken är evig".
Året var 1986, men det kunde lika gärna ha varit på 800-talet. Det känns som en evighet sedan, något som understryks av rikligt med pinsamma klipp från de dagar som flytt.
Lena Philipsson bryr sig inte ens om att knyta ihop då med nu. Hon baxar i stället den välbekanta historien framåt, genom att låta de gamla, stundtals småtöntiga, hitsen få ett nytt modernt sound. Det påminner både om klubbturnén som följde efter schlagervinsten i en kombo långköraren hon gjorde med Orup, men Lenas "Drömshow" flyttar ändå fram positionerna några steg ytterligare.

Hennes avslappnade nonchalans och charmiga självdistans bär showen både under och mellan låtarna. Publiken får en schlagerdiva i sitt rätta element, i ett slags koncentrat av Lena Philipssons långa men brokiga karriär.

"Månsken i augusti" låter som en utmanare till tidernas bästa dansbandslåt, "Det gör ont" är briljant med sitt ironiska mikrofonstativ - år 2011 är det fyra meter högt - och "Dansa i neon" är Kylie i kvadrat med - 40?, 50? - extra dansare på scen och ett elegant uppdaterat Donna Summer-beat.

Det låter väldigt bra. Dessutom är det ofta roligt. Som när hon driver med Carolas krogshow, som har premiär i kväll ett stenkast från Cirkus, när hon dansar elastisk balett och berättar historien om hur hon blev Zimbabwes pouläraste t-shirt-tryck.
Det är en ambitiös show värd alla applåder, det är bara att gratulera jubilaren.

Så bra var Lena Philipssons "Drömshow"

Hitsen - Betyg 4


Allt från de tidiga schlagerdängorna "Kärleken är evig", "Om igen" och "Dansa i neon" i ny kostym till det pärlband av Orup-refränger som följde på "Det gör ont". Via en del rätt anonyma milstolpar, typ "Talking in your sleep".

Snacket - Betyg 4


Manus i sig är sannerligen ingen sensation - det är rentav buskis på sina ställen. Men det blir roligt ändå. All rutin från programledarskap och tidigare krogshower har gett Lena Philipsson en sällsynt tajming.

Kläderna - Betyg 3


Vad ska man säga? Funktionella? Ph skojar med sina gamla outfits fast skillnaden mot de nya är inte enorm. Men den kroppsstrumpa Bea Szenfeld designat åt stjärnan för "Det gör ont" är 100 procent klubblyx.

Scenografi - Betyg 3


Ernst Billgrens scen - nybyggd mitt på Cirkus-golvet - snurrar snyggt. När den inte åker upp och ner. Showens inledande månlandning är häpnadsväckande. Sedan förpassas kulisserna till kulissen.

Bandet - Betyg 4


Dj Sleepy låter Kraftwerks "The Robots" bilda beat till "006"! Och spinner Beyonce och Eminem! Allt är inte lika vågat, men bandet - och de rutinerade körtjejerna - borstar bort dammet från Lenas mest äppelkäcka hits.

Bäst: Det enorma mickstativet i den fortfarande rätt så enorma "Det gör ont".
Sämst: Kvällens fråge- sport - med plojtrivia om Lena - är alldeles för utdragen.
Fråga: Spolade Lena sin sidekick (Martin Redhe Nord) mitt under showens gång? Det kändes så.
Publik: 1 200.

Källa